Jag har kommit på en idé,
jag ska försöka förhandla med mamma,
så att jag kanske (jag hoppas verkligen)
att jag kan få mitt straff förkortat,
genom att erbjuda datorförbud och utegångsförbud i 2 veckor,
istället för utegångsförbud i 1 månad.
Det finns en chans att hon går med på det.
Och det skulle bara vara skönt med datorförbud
(okej, jag ljuger dåligt, det skulle inte vara skönt, det skulle vara fruktansvärt frustrerande, men samtidigt måste jag avvänja mig med datorn, den är en alltför stor del av mitt liv har jag insett.)
Hoppashoppas hon går med på det,
2 veckor kan jag klara.
Om hon är på bra humör ikväll,
så kanske jag föreslår det,
och bara för att smöra så kan jag väl erbjuda mig att hjälpa till mera hemma.
Är hon på dåligt humör så får jag väl vänta tills hon är på bra humör.

Och jag har kommit på saker jag ska göra nu under tiden jag måste vara hemma,
jag ska fixa naglarna,
jag ska fara ut och jogga (gör jag inte det åtminstone en gång så blir jag grymt besviken på mig själv),
jag ska klippa av gamla jeans och göra till shorts och piratbyxor,
och kanske kanske ska jag lära mig sticka,
som jag och Kattis pratade om på bussen.
För det skulle faktiskt vara tufft att i framtiden kunna kolla på det man stickat och veta att man själv stickat det och att man gjorde det när man hade utegångsförbud en månad (om jag nu inte lyckas förkorta det). Liksom som ett minne från en upplevelse,
jag låter sjuk,
jag låter som om jag tycker det är kul med utegångsförbud,
men ack nej,
det gör jag inte.
Men jag försöker se det positivt,
trots att jag har utegångsförbud på min födelsedag.
"Grattis på 16årsdagen gumman, i present får du en mjuk kudde att sitta på så du inte får sittsår när du tvingas vara hemma!"
-ooh, tack så mycket.
Det är min vision av födelesdagen alltså.

för den delen så blev jag och fundera,
jag har ju inte så mycket annat att göra nämligen,
jag började fundera på denna jävliga kärlek,
skulle jag inte ha utegångsförbud så skulle jag kunna träffa dig,
men nu lär det ju vara kört,
men jag har ju iaf någon att drömma om nu när jag inte har något annat.

Julia