När jag var i full färd med att misshandla mina stackars små ben (=epilata) så ringde en gammal kär vän. Andrea! Det mest fantastiska med henne är att även fast det har gått över två månader sedan vi senast fick ett livstecken från varandra, så är vi ändå vänner. Andrea är en riktigt bra kompis helt enkelt. Och på torsdag ska vi hitta på något tillsammans. Riktigt roligt!

Ikväll ska jag, för ovanlighetens skull, vara med A. Jag hoppas på att vi ska kolla på film/Sex and the City och mysa i det här knasiga vädret. That's what love's for.