Jag såg nyss filmen Darling. Den handlar om Eva, en överklasstjej, som stöter på problem. Först är hon otrogen mot sin kille, sedan finner hon sig själv pank med flera månaders obetalda hyror liggandes i byrån. Filmen handlar även om Bernard, en 61-årig man som efter skilsmässan har svårt att klara av allt vad det innebär att ensam ta hand om en villa. Av en ren slump hamnar både Eva och Bernard på McDonalds, för att tjäna pengar, och utvecklar en sorts vänskap.

Jag tyckte att filmen var långsam, händelselös och förutsägbar. Allting skedde precis som man förväntade sig, alla scener var avskalade och enkla. Budskapet i filmen var något i stil med hur livet kan ta vändning och inte alls bli som man har förväntat sig, man möter människor man aldrig hade väntat sig, i och för sig en mycket bra idé. Men filmen väckte enbart en känsla hos mig, likgiltighet.
Betyg: J J J J J