Nä, nu fick jag seriösa problem.
Det var längesedan jag tänkte så här mycket. Jag säger ju det att man helt släpper omvärlden när man är på Lemböte, och skönt som tusan har det varit.

Nu när jag kom hem så började direkt känslorna spela in sin egen roll igen, men, jag tror jag ska försöka ta det med ro. Om inte annat så får det bli ett falskt dubbelspel som inte ens jag själv kommer gilla, men då kan jag i alla fall stänga känslorna ute.

Varför ska vi båda behöva spela ett spel när vi vet vad vi vill?

Jag, Andrea och Ella börjar jobba imorgon klockan 8 på tvättcentralen, så då kanske jag släpper tankarna igen?

Jag längtar tills ni kommer hem från Danmark, och ni har inte ens farit ännu. Tss, löjligt.