Idag vaknade jag redan klockan åtta. Det var otroligt skönt att dels vakna så tidigt och dels att vakna hundra procent utvilad. Sedan åt jag en långsam frukost för att fördriva tiden lite. Dagens planer var nämligen att gå till Magritte Museet och det öppnade först klockan tio. Så vid halv tio promenerade jag iväg och inte långt efter öppning var jag inne på museet. Glatt betalade jag de två eurona det kostar för studenter, verkligen en struntsumma.

Väl på museet gick jag runt en dryg timme och fascinerades av Magrittes surrealistiska konst. Jag själv är väldigt formalistisk och därför tror jag att jag gillar det surrealistiska lite extra. Min egen fantasi räcker liksom inte till för att gå utanför det som är rätt och riktigt.

Jag ägnade en lång stund i museishopen trånandes efter ett av konstverken, men på grund av att mina resväskor redan är fulla så fick jag nöja mig med en bild i A4-format och en i vykortsformat. Vackert så i alla fall. De bilderna blir i princip det enda jag köpt som souvenir till mig själv, så jag ska vårda dem väl.

Sedan gick jag en sväng ner runt Grand Place och stannade för att njuta av den sista belgiska våfflan för den här gången.

När jag sedan promenerandes var på väg hem igen kände jag mig riktigt nöjd. Jag har sett allt jag hade tänkt se här i Bryssel. Jag har träffat underbara människor. Jag har verkligen uppskattat praktiken. Jag har besökt både Brugge och Gent. Jag har ätit traditionsenlig belgisk mat. Jag har druckit många öl. Jag är nöjd. Nu känns de sista dagarna verkligen som tre långa dagar att försöka fördriva tiden på. Jag längtar hem. Hem till Adam. Hem till Stockholm. Hem till allt det som är mitt och vårt. Hem till en bekant kultur och ett begripligt språk. Hem närmare familjen.

Nu hoppas jag på strålande sol de här sista dagarna och så ska jag se till att nu under de kommande dagarna uppskatta Bryssel och allt fint som finns här. Den här tiden i Bryssel kommer jag alltid bära med mig som ett spännande äventyr! Jag hoppas dock att jag får anledning att återkomma till staden i framtiden!

Det är verkligen sporadiskt med inlägg här.

Igår var jag på födelsedagsfest hemma hos Noora och Mats. Det var Noora som firades in på småtimmarna och det var mycket trevligt att lära känna ännu fler personer som delar mitt EU-intresse. Idag har jag, som sig bör, varit trött och det har resulterat i att jag hunnit se två filmer (Crazy Heart och Nine) och dessutom packa ner nästan allt utom en del hygienprodukter och kläderna jag behöver de närmsta dagarna.

Just nu känns det som att jag bara väntar ut tiden, så att jag får komma hem. Imorgon ska jag förkovra mig i Magrittes surrealistiska konst och jag hoppas på att en affisch får följa med hem.

Min kollega Hanna har nu gått på mammaledigt och hennes vikarie har börjat, så mina tre sista dagar på jobb spenderar jag tillsammans med Jannike. Det kommer nog bli väldigt trevligt!

Blogginspirationen tryter. Kan det ha att göra med vårsolen som värmer upp Bryssel och mig? Kanske. Kan det ha att göra med att jag mest bara njuter av tiden jag har kvar här? Kanske. Kan det ha att göra med att jag har mycket praktiskt att tänka på just nu (hemfärd, studier, jobb, pengar)? Kanske.

Jag lever i alla fall och har det bra. Så att ni slipper oroa er för det.

5 april kommer jag hem till Stockholm igen. Nedräkningen har börjat. (Om 15½ dag står jag på Bromma flygplats och andas svensk luft igen.)

Det är lite svårt att komma på något vettigt att skriva, för dagarna är ganska lika varandra här i Bryssel. Jag vaknar mellan 7 och 8 på morgonen. Gör mig i ordning och promenerar till jobbet. 30 minuter senare är jag på plats på kontoret och då förbereder jag mig antingen för en dag fylld med något spännande arbetsgruppsmöte (kan vara fiske, energi, GMO, svavelutsläpp, strukturfonder - eller något annat som rör Åland) eller en dag på kontoret som består av att skriva rapport från något möte jag nyligen varit på. När jobbdagen sen är slut så promenerar jag hem och gör i ordning någon middag. Kvällen ägnar jag åt att plugga, kolla på tv-serier, skriva med Adam och skriva med andra nära och kära. Sedan är det dags att sova och följande morgon börjar allt om igen.

Missförstå mig inte, för jag gillar verkligen praktiken - men som med alla jobb blir det rutin och då är det svårt att berätta något spännande som hänt under dagen.

Idag slutade jag lite tidigare och gick hem och njöt av det underbara sommarvädret. Ja, idag var det verkligen sommarvärme i Bryssel. Först satt jag i solen och läste någon timme och därefter drog jag på mig träningskläder och tog mig till Parc Josaphat för en promenad/joggingtur. Det märktes att kroppen och sinnet behövde dessa värmande solstrålar, för de gav oändligt med energi!

Nu hoppas jag på att vädret håller i sig, så att även Adam får njuta av ljuvligt väder den här helgen. Våra planer är inte så många. Vi vill hinna till ölbaren Delirium för att pröva ytterligare några ölsorter och på lördag kommer vi besöka staden Brugge i norra Belgien. I övrigt lär vi väl bara strosa runt i Bryssel, lyckliga över att vara i samma stad. Adam landar redan klockan 9 imorgon förmiddag (jag har därför tagit ledigt) och han åker inte före på måndag morgon, så vi får "lång" tid tillsammans.

Och nu har jag bara 13 arbetsdagar kvar på den här praktiken. Sorgligt, men sant.

Idag har det varit så varmt i Bryssel att jag fick gå med vårjackan öppen och halsduken bara löst virad runt halsen. Ljuvligt! Fast det mesta av dagen har jag spenderat inne i rådsbyggnaden Justus Lipsius, som så många andra arbetsdagar. Dagens arbetsgruppsmöte handlade om svavelhalter i fartygsbränsle, något som faktiskt var överraskande intressant. Det är en av de bästa sakerna med att göra praktikant hos den åländska specialrådgivaren - man får följa så många olika ämnen. Andra tjänstemän på Finreppen jobbar ju inom ett avgränsat område, t.ex. skatter, miljö, fiske och så vidare. Men som åländsk specialrådgivare (finns bara en på Finreppen) ska man följa alla de ärenden som Ålands landskapsregering prioriterar, vilket med andra ord är ungefär alla de områden där Åland har lagstiftningsbehörighet och där alltså även EU har lagstiftningsbehörighet.

Just den här veckan är jag ensam på plats, för min kollega har Ålandsvecka. Var sjätte vecka ska hon jobba hemma på ön, för att hålla god kontakt med tjänstemän och politiker där hemma. Vilket ju också så klart är viktigt! Om jag orkar så finns det relevanta arbetsgruppsmöten varje dag den här veckan för mig att gå på, alla handlar om olika saker. Jag ska försöka gå på så många som möjligt, för då kommer tiden rusa iväg och det kommer snart vara fredag. Och på fredag kommer Adam hit till Bryssel. Jippi! Det känns så lyxigt att få träffa honom igen, även fast det var "jättekort" tid sedan vi träffades senast. Trots det längtar jag som sjutton efter honom - min älskade finaste Adam.

Både igår och idag har jag suttit med näsan i skolböckerna. Det har gått riktigt bra och återigen känner jag att jag är på rätt spår. Juridik är intressant (för det mesta) och när det är intressant flyter läsandet på och timmarna flyger förbi. Jag tog en paus idag på dagen och öppnade upp mitt enorma fönster, sedan satte jag mig mitt i solskenet och läste lite skönlitterärt istället. När solen sedan försvann bakom höghuset stängde jag fönstret och fortsatte med kurslitteraturen. Samtidigt kände jag hur det hettade lite på mina kinder efter stunden i solen. Ljuvligt! Nu är väl ändå våren här?

Det är 5 dagar och 23 timmar sedan jag senast publicerade ett inlägg här i bloggen. Ovanligt långt glapp för att vara mig. Men så har jag ju också haft en ljuvlig helg i Stockholm att lägga min energi på.

Adam och jag njöt hela helgen av att låtsas som att jag "flyttat hem" från Bryssel igen. På min begäran åt vi tacos i fredags och kollade på diverse olika tv-serier. I lördags kollade vi på ännu flera tv-serier och så bokade vi en resa till Kroatien (jippi!) som går av stapeln i juni. På kvällen åt vi fläskfilé med potatisgratäng och tzatziki (vitlök i marinaden, vitlök i gratängen och vitlök (så klart) i tzatzikin - mums!) och kollade på Melodifestivalen (andra chansen). Under söndagen fortsatte vi kolla på tv-serier och sedan ägnade vi kvällen åt att njuta av Lalehs konsert på Cirkus. Hon var fantastiskt bra och det var otroligt mysigt att se henne live tillsammans med Adam (som också gillar Laleh)!

Efter konserten sov jag några timmar och påbörjade resan tillbaka till Bryssel klockan 03:00. Då promenerade jag först till universitetet där jag hoppade på en buss till Odenplan. Vid Odenplan bytte jag buss och åkte till St Eriksplan, där jag bytte buss igen och kom sedan fram till t-centralen. Där klev jag på flygbussen mot Skavsta. 06:45 var jag i luften och landade i ett snökaosigt Bryssel 09:00. Sedan tog det (ofattbara) tre timmar innan jag var på plats på kontoret, "redo" för en arbetsdag. Då hade jag inte ätit något sedan kvällen innan och jag hade enbart fått i mig en kopp kaffe. Och så hade jag ju varit vaken i nio timmar då redan. Men jag åt lunch och hällde i mig kaffe för att orka och vid 17-tiden kunde jag så gå hem från jobbet.

Väl hemma kastade jag i mig lite mat och sedan började jag göra mig redo för att sova. Jag lade mig i sängen och kollade på tv-serier en stund, men somnade runt 20:30. Vaknade gjorde jag 08:15 imorse - utvilad och glad!

Nu har jag en månad kvar här i Bryssel. Jag ska fylla den här månaden med roliga aktiviteter, spännande jobb och (förhoppningsvis) njuta av vårsolen som snart borde leta sig fram!

Jag har nu suttit i några minuter och funderat på hur jag ska försöka få till ett inlägg om dagen utan att det egentligen mer eller mindre handlar om hur varje minut känns som en transportsträcka fram till fredag runt 13-14. Jag längtar otroligt mycket efter Adam, som ni ju vet vid det här laget. Men ja, jag kom alltså fram till att jag inte kan skriva ett inlägg utan att få utlopp för min längtan. Så, nu vet ni det. Över till vad jag har gjort idag.

Idag har jag haft en lugn dag på jobbet. Förmiddagen ägnade jag mig åt "kontorsarbete", det vill säga förbereda mig inför kommande möten, uppdatera kalendern med aktuella mötestider och försöka hålla någon form av ordning på alla miljarder dokument som ligger utskrivna överallt på skrivbordet. Det gick ganska bra och för tillfället ser Hannas och mitt kontorsrum ganska snyggt ut.

Till lunch idag blev det en riktigt smarrig pizza som jag intog tillsammans med Hanna och Noora (Mats Löfströms flickvän). När pizzan hade landat i magen var det en smärre matkoma som infann sig. Men det fanns ingen tid för matkoma! För under eftermiddagen var det dags att gå på Coreper I-möte. Vad är då det? Jo, då träffas tjänstemän från medlemsländernas olika ständiga representationer och diskuterar aktuella frågor. Det som diskuterades under eftermiddagen, och som var av intresse för Åland, var GMO. Man håller på och försöker få till ett nytt direktiv på området och idag försökte man enas om en text som man kan föra fram på miljöministerrådet som äger rum nästa vecka. Och då alltså miljöministrarna från medlemsländerna ska diskutera frågan.

Ett ärendes gång här i Bryssel är ingen enkel raksträcka fram till mål. Tvärtom är det en långsam process där ärenden ska ta sig igenom många instanser av tyckande från många medlemsländers tjänstemän, ministrar och Europaparlamentariker. Ibland blir man lite frustrerad över hur ineffektivt systemet är, men samtidigt går det ganska enkelt att se vilka enorma förbättringar som (oftast) görs under ärendets gång!

Imorse när väckarklockan ringde så kunde jag inte förmå mig att stiga upp. Jag ställde istället om klockan en halvtimme framåt. Och sedan en halvtimme till. Tur att jag dels hade tänkt stiga upp relativt tidigt och tur att jag har flexibla arbetstider!

När jag väl tagit mig upp ur sängen var duschen upptagen, så idag har jag fått gå omkring med halvsmutsigt hår. Kändes inte som att jag var på topp direkt. Men smutssigt hår eller inte, möten hålls ändå. Så jag och mitt hår gick iväg på möte med strukturfondsgruppen. Som tur var så höll mötet bara på under "förmiddagen" (vi avslutade 13:45, så det blev sen lunch idag). Eftermiddagen ägnade jag på kontoret med att skriva en rapport på förmiddagsmötet.

Efter jobbet tog jag tunnelbanan till Gare du Midi, vilket är den största tågstationen (tror jag) här i Bryssel. Varför gjorde jag det då? Jo, för på fredagmorgon klockan 07 ska jag sitta på en buss som tar mig därifrån och ut till flygplatsen Charleroi. När JF-Stockholm var på studieresa till Bryssel hösten 2010 så minns jag att Gare du Midi var stort och krångligt och ganska dåligt skyltat. Så därför tänkte jag att det kan vara en god idé att åka dit nu innan fredag för att kolla in hur jag tar mig från tunnelbanan till busshållsplatsen. Och tur var det! I cirka 45 minuter promenerade jag omkring på stationen för att försöka hitta på rätt. Slutligen hittade jag också platsen där bussen går från och sedan memorerade jag vägen tillbaka till tunnelbanan. Så nu hoppas jag på att hitta relativt snabbt och enkelt på fredag!

När väl kom hem hade klockan hunnit bli halv sju och magen kurrade. Så jag värmde lite middagsmat och förtärde den framför ett avsnitt Prison Break. Jag är nu på tredje säsongen och, tro det eller ej, men det är fortfarande spännande!

Nu har jag precis kommit ut ur duschen och dessutom har jag hunnit måla naglarna. Måste ju försöka vara lite fin när jag träffar Adam på fredag (ja, alltså jag kommer ju duscha igen innan dess - men jag syftade på naglarna). Det blev mitt favoritlack från Maybellines "forever strong"-serie, färg nummer 490 hot/rose salsa.

Snart ska jag gå och lägga mig, för imorgon vill jag lyckas komma upp ur sängen när klockan ringer första gången!

---

Sänder en krya på dig-hälsning till min mamma som är på sjukhuset just nu. Hon har opererat knäet och enligt rapport från min lillasyster så hade hon jätteont tidigare ikväll och blir därför kvar över natten. Men allt har gått bra ändå. Kram mamma, du är bäst! ♥

Måndag och nu är det lite mer än tre dygn får jag äntligen träffa Adam igen. Den här gången är det alltså min tur att sätta mig på ett flygplan för att vi ska kunna ses. Jag har alltså en helg i Stockholm framför mig. Jag flyger redan under förmiddagen på fredag och sedan tillbaka hit till Bryssel på måndagsmorgonen. Det innebär att vi har relativt mycket tid att umgås. Våra planer är att fredagsmysa med tacos, lördagsmysa med Melodifestivalen och sedan söndagsrocka med Laleh-konsert. Natten mellan söndag och måndag räknar jag väl med att få drygt tre timmar sömn innan det är dags för mig att påbörja resan tillbaka. Så går det när man snålar lite och väljer RyanAir istället för t.ex. SAS eller Brussels Airlines.

Hur som helst, idag har jag spenderat dagen på kontoret. Jag har skrivit rapporter från förra veckans möten och så har jag förberett mig inför kommande möten. Rapporterna skickade jag iväg till berörda tjänstemän (och politiker) hemma på Åland, precis som jag gör med alla rapporter.

Nu ikväll har jag inte fått mycket gjort, jag har strukturerat alla miljoner papper jag har (i detta papperslösa samhälle...) och så har jag kollat på de sista avsnitten från Prison Breaks andra säsong. Så småningom är det dags för mig att sova. Det är ju en dag imorgon också!

Så, äntligen, har jag tid att uppdatera bloggen igen!

Jag har alltså haft besök här i Bryssel av min kusin Hannah och hennes man Craig. De bor i England, så de kunde smidigt ta tåget från London hit till Bryssel. De anlände i torsdagskväll och sedan åkte de hem igen igår kväll.

Torsdagskvällen spenderade vi på en restaurang vid St Catherine Place. Jag åt ett riktigt gott köttspett, med precis lagom rött kött. Det var gott som omväxling till all fisk jag äter under veckorna. Vi satt där någon timme och pratade på om allt möjligt. Det är kul hur mycket man ändå har att prata om som kusiner, även fast vi inte träffas ofta! När vi hade ätit klart följde jag Hannah och Craig tillbaka till deras hotell och då lyckades jag tydligen välja den vägen som gick igenom Bryssels "red light district". Det stod prostituerade kvinnor längs med alla husväggar och i alla hörn och bara väntade på att bli köpta. Det var hemskt att se och jag drömde något obehagligt om det senare under natten. Det känns som att det ligger ett så fruktansvärt hemskt människoöde bakom varje kvinna som stod där.

På fredagskvällen möttes vi återigen upp för middag. Den här gången valde vi en japansk restaurang och där fick vi vad som kanske kan vara den sämsta servicen någonsin. Det började med att servitrisen inte kom ihåg vad vi ville ha för öl och sedan fortsatte de med att de glömde bort min förrätt. Sedan tog det många vändor innan Hannah och Craig fick den sushi de ville ha som förrätt. Och därefter blandade de ihop Hannahs och mina huvudrätter, så att jag fick Hannahs anka och Hannah fick min kyckling. Och eftersom vi inte fick maten samtidigt (de var verkligen i osynk), så märkte vi det inte förens det var försent. Slutligen tycktes personalen ignorera oss totalt, så vi fick vänta i evigheter innan vi fick eftterrätten och sedan notan. Nåja, maten var i alla fall god. Efter den japanska restaurangen gick vi till Delirium, den stora ölbaren som Adam och jag var till för någon vecka sedan. Där drack vi god och spännande öl i någon timme innan det var dags att börja gå hemåt igen. Jag drack jordgubbsöl och mangoöl. Och lite kokosöl. Det var väldigt gott, speciellt mangoölen! Jag noterade även att de hade Lapin Kulta, men jag hade ingen lust att dricka finsk öl i Bryssel.


Lördagen, slutligen, ägnade vi åt att se det område i norra Bryssel som heter Heysel/Heizel. Där finns bland annat den kända "byggnaden" Atomium. Vi vandrade runt där och fascinerades av hur stort Atomium ändå är. Sedan gick vi en runda i den närbelägna parken och mitt i allt hamnade vi mitt uppe i ett turkiskt (eller liknande) bröllop. Det var helt knäppt med sång och dans och framförallt en riktigt ful brudklänning. Vi smög ändå runt där en stund, för att kolla in den japanska byggnaden som de höll till vid. När vi sedan var nöjda med Heysel/Heizel-området tog vi tunnelbanan in till city igen. Där gick vi till en lunchrestaurang och åt gott. Tyvärr missförstod vi prissättningen (eller om man ska vara petig så var det väl restaurangen som nog medvetet vilseledde kunderna), så notan hamnade på närmare 80 euro totalt - istället för ungefär hälften som vi hade trott. Lite irriterade promenerade vi vidare på jakt efter choklad för Hannah och Craig att ta med hem. Efter att ha gått in i många olika små affärer valde de att köpa choklad från det enda stället som hade mutat oss med provsmakning av den ljuvliga chokladen. Perfekt sätt att få kunderna att köpa! Efter det tog vi tunnelbanan till EU-kvarteren och jag gav dem en snabb gudiad tur i det enda område som jag kan utan och innan. Sedan var det dags att säga hej då till varandra och jag åkte hem igen. Tack Hannah & Craig för att ni passade på att se Bryssel medan jag är här! Det var väldigt trevlig med ert sällskap och att få umgås lite bara vi, utan all släkt och kaoset det medför på somrarna.

Gårdagskvällen ägnade jag åt att tvätta sängkläder och att kolla på den svenska melodifestivalen. Det var en skön och lugn kväll efter tre rätt intensiva dagar.

Jag ska blogga. Imorgon.

De senaste dagarna har jag haft fullt upp med jobb, umgås med Hannah och Craig och nu ikväll att kolla på Melodifestivalen. Men imorgon, då har jag nästan ingenting att göra. Så då kan jag blogga.

Och så har ytterligare en jobbdag passerat. Det är skrämmande hur fort arbetsdagarna går och det är med fasa jag tänker på hur kort tid jag ändå har kvar här i Bryssel. På väg hem från jobbet igår gick jag och funderade på om inte själva jobbet som åländsk specialrådgivare i Bryssel skulle kunna flytta till Stockholm istället. För jag skulle absolut kunna tänka mig att jobba några år som specialrådgivare, men jag vill ju inte vara ensam här i Bryssel under så lång tid. Nåja, jag får passa på och njuta nu av tiden som är kvar - för vem vet, det här kanske är sista gången i mitt liv som jag jobbar i Bryssel. Jag hoppas givetvis att det inte är så, men risken finns.

Jag skrev precis i början att det finns tre olika promenadvägar för mig att välja mellan när jag promenerar till och från jobbet. Då hade jag hunnit pröva två av dem och sedan kom jag mig aldrig för att pröva den tredje vägen. Men igår gjorde jag slag i saken och tog det tredje alternativet. Och det visade sig att det också var den vägen som gick snabbast att gå! Enda nackdelarna är att den tredje promenadvägen inte är lika mysig som de andra två (de andra två går genom bostadsområden, den här tredje vägen längs med hårt trafikerade vägar) och att jag inte passerar någon någorlunda stor matbutik då. Men det är ju enkelt, de dagar som jag vill handla på vägen hem kan jag ta promenadväg ett eller två och de dagar jag har bråttom (morgnar) kan jag ta promenadväg tre.

Imorgon kväll kommer min kusin Hannah och hennes man Craig hit till Bryssel. Det ska bli väldigt trevligt att träffa dem! Jag måste tyvärr jobba på fredag, så då får de vandra runt själva och upptäcka staden. Men imorgon kväll, fredagkväll och så lördag på dagen kan jag umgås med dem. Jag tror jag ska läsa på lite till om Bryssel nu ikväll, så att jag kan leka lite turistguide åt dem! På fredagkväll ska vi i alla fall besöka Delirium, ölbaren som har 2500 ölsorter (den som Adam och jag var till förut).

Nu ska jag gå ner till köket och koka mig en kopp te, sedan tror jag att jag ska läsa lite processrätt en stund. Därefter hoppas jag på att Adam kommit hem, så att vi kan chatta. Nu är det bara lite mer än en vecka innan jag får träffa honom igen! Längtar ♥

Ja, vart tog den här dagen vägen riktigt? Jag vaknade imorse och gick till jobbet. Jobbdagen spenderade jag på ett ganska intressant möte med energigruppen, där man bland annat diskuterar ett förslag till ett nytt energieffektivitetsdirektiv. När mötet slutade vid 17-tiden gick jag en sväng via kontoret för att kolla mailen och kalendern för morgondagen. Så vid 18-tiden kom jag mig iväg från jobbet.

Väl hemma slöade jag framför datorn medan jag funderade på vad dagens middag skulle bli. Helt plötsligt var klockan 20.09 och jag insåg att det nog var dags för middag. Efter en kopp soppa och en macka var middagen äten. Då passade jag på att skicka lite mail, skriva en att göra-lista för närmsta dagarna och sedan gick jag i duschen.

Nu har jag precis kommit ur duschen och tänkte föna håret innan det är dags för mig att krypa ner under täcket och ta natt.

Så ni förstår säkert min fråga; vart tog dagen vägen?