We are gone

Skate. Det är den nya it-sporten. Om man nu kan kalla det en sport.
Alla småkids är ute med sina brädor och tror sig kunna skatea (jag kan inte ens stava det, tror jag. Skejta tänker jag skriva hädanefter). Alla killar under 12 år står längs vägarna och hoppar på sina skejtboardar. Inte rullar dom och inte gör dom annat än just hoppar. Hoppar? Vad är det för häftigt med det? Då kan jag också börja skejta, med småpojkarna. Visst vore jag tuff då?

Hur som helst. Ikväll har jag varit ut med hundarna, då funderade jag mycket på varför jag måste hem så tidigt om kvällarna. Är jag inte stor nu? Eller vad är jag? Sedan funderade jag också på framtiden. Vad händer i framtiden? Jadu, min framtidsplanering sträcker sig till söndag. Så det ser ut att vara en ljus framtid jag går till mötes.

Direkt när jag kommit hem ville mamma ha med mig till Bibban, okej. En kompromiss. Vi far via KappAhl och köper strumpbyxor till mig före vi far till bibban. Det var okej, sa mamma. Nu har jag tre par nya strumpbyxor. 2 par tjocka i bomull och ett par tjocka i nylon.

På bibban hittade jag en spännande bok, "utvecklingspsykologi". WOAAAW. Jag undrar om jag ska läsa djävulen bär Prada eller jobba med psykologin ikväll. Eller kanske jag ska kolla på Lost? Ja, beslutsångest är inte lätt.

Kommentarer

Skriv dina åsikter här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-post:

Hemsida:

Dina åsikter:

Trackback