Ja-a, tro det eller ej - men jag lever faktiskt. Och min förhoppning är att även den här bloggen ska börja leva igen. Just nu befinner jag mig dock i det där, ur bloggperspektiv, jobbiga läget. Det har gått flera veckor och jag har HUR mycket som helst att berätta om. Men en dagboksblogg bör ju vara ganska direkt, det är sällan givande att läsa om vad bloggaren gjorde för någon vecka sedan.

Så här mycket orkar jag skriva och ni läsa i alla fall: En vecka i Kroatien med Adam (bilder finns på Facebook). Tre veckor (av totalt 12 veckor) på sommarjobbet. Sommarjobbet är förövrigt vikarierande förvaltningssekreterare på Mariehamns stadskansli. Det är lärorikt. Midsommar i Kalmarnäs med Adams släkt och familjevänner från Tyskland. Umgås med familj och vänner. Inte njuta av det soliga sommarvädret (för det har inte varit något).

Där har ni mina senaste veckor i väldigt komprimerad form. Hädanefter ska jag blogga om saker som ligger lite närmare i tid.